Bortblåst!

Idag när jag kom till jobbet slog jag som vanligt på datorn och satte mig sedan för att logga in på min Outlook. Min Outlook är min universala lösning, där har jag koll på alla mina ärenden, mina dagar, uppgifter som ska göras, uppgifter som gjorts, människor jag har kontakt med o.s.v. Jag har loggat in på samma e-postkonto i min outlook varje dag de senaste 5 åren. Döm om min förvåning när lösenordet var som bortblåst ur mitt huvud! Hur jag än vred och vände på siffror och bokstäver så kom det inte till mig så där som det alltid brukar göra. Det brukar ju alltid liksom bara sitta i fingertopparna. Men icke! Inte en tillstymmelse till förnimmelse dök upp. Istället envisades ett av församlingarnas lösenord att hänga sig fast och pocka på uppmärksamhet.

Den totala glömskan kan ha berott på morgonens kaos. 14-åriga dottern åkte ut till Skärgården tillsammans med fyra kompisar. Ensamma!
En av kompisarna sov över hos oss och de andra tre kom strax före kl 8. När de alla var samlade var de minst sagt exhalterade över matkassar, dvd-filmer, klädbagar och val av skor. Man kan bli yr och förvirrad av mindre.
När de gått lade sig lugnet och jag själv nådde äntligen fram till ytterdörren för att smita iväg till jobbet i min inte alltför pigga "Mygga" (en Toyota Starlet -87) som är värd ett kapitel i sig.

Jag gav till sist upp försöken att komma åt min e-post och gick istället iväg och fikade. Då, när jag satt där och sippade på mitt rykande heta kaffe, kom lösenordet till mig som en uppenbarelse! Vad är det som händer i hjärnan egentligen när det blir så där?

Vackert