Telefonförsäljare med rätta (knapp)trycket

Jag avskyr telefonförsäljare! Bara för att jag avskyr de så mycket så brukar jag aldrig ge dem en chans att yttra sig över huvudtaget. Jag har haft lite olika metoder att bli av med de men numera säger jag bara "Hej då!" så fort jag konstaterat att det är en säljare.

Fast ibland ångrar jag mig. Som när min bank ringde. Eller min elleverantör. Eller Tele2 som jag vill ha fler abonnemang hos men aldrig orkar ringa.
Men det där "Hejdå!" kommer liksom så instinktivt och aggressivt att jag aldrig hinner reflektera över vem det är på andra sidan luren innan jag vräkt ur mig det.

Igår gjorde jag samma sak. Man hör ju liksom direkt att det är en säljare;

- Är det Susanne jag talar med?
- Jaaa
- Jag heter Tom och ringer från synskadades riksförbund
- Hejdå!
*klick*

Berättade för O att det var från synskadades riksförbund och att jag fick lite dåligt samvete för att jag varit så snabb med att lägga på.

- Vaddå, var han från synskadades riksförbund?
- Ja.
- Var han blind alltså?
- Ja, troligen.
- Men guuud... stackarn.
- Mmmm
- När han äntligen hittat rätt siffror så måste han börja om igen.
- Eh... ja... *asg*

Förlåt Tom, nästa gång ska jag dröja lite längre med att lägga på.